Om romerska mynt

Den första romerska myntningen ca 500 f.Kr. bestod av mycket primitiva gjutna kopparklumpar (aes rude). På 300-talet f.Kr. användes andra klumpiga kopparmynt (aes signatum) med enkla motiv på t.ex. boskap och fåglar. Dessa avlöstes något senare av gjutna, cirkulära mynt (aes grave). De gjordes i olika valörer som hade olika motiv: AS - Janus, SEMIS - Jupiter, TRIENS - Minerva, QUADRANS - Hercules, SEXTANS - Mercury, UNICA - Roma. På baksidan av dessa fanns det en skeppsstäv.
Det första romerska silvermyntet, didrachmen, framställdes på 280-talet f.Kr. efter grekisk förebild. På 210-talet f.Kr. kom sedan de första romerska silverdenarerna. Denaren kom att bli huvudmyntet och präglades ända till slutet av 200-talet e.Kr. Silverdenaren vägde ursprungligen ca 4,5 gram och var värd 10 ass (därav värdetecknet X). Mindre vanliga var de andra silvervalörerna, quinaren med värdetecknet V och sestertien med värdetecknet IIS (2 aes semis). På senare mynt från romerska republikens tid (509 – 31 f.Kr.) kan man ofta utläsa namnet på den som förestod myntningen. Från början med symboler eller initialer och senare med myntningsämbetsmannens namn i mer eller mindre förkortat skick. Redan under republiken så är de romerska denarerna mycket enhetliga i storlek och stil. Ofta pryds åtsidan av Roma i hjälm. På frånsidan förekommer ofta tvåspann, fyrspann eller två ryttare (dioskurerna, Castor och Pollux). Inskriften ”ROMA” är namnet på den gudinna som symboliserade romarnas stad. Trots att vi slentrianmässigt talar om ”Romarriket” så kallade romarna själva sin stat som res publica (”den allmänna saken”).
Romerska kejsardömet brukar man räkna från och med kejsare Augustus tid (27 f.Kr. – 14 e.Kr.) till det västromerska rikets fall år 476 e.Kr. Romarriket delades i västrom och östrom efter kejsare Thedosius död år 395 e.Kr. Förutom kejsarnas porträtt så förekommer även många kejserliga familjemedlemmars porträtt på mynten. Kejsarinnor, mödrar, systrar och döttrar fick hederstiteln augusta.
Under kejsare Augustus tid reformerades myntsystemet. Denaren förblev huvudmyntet men vägde nu under 4 gram och var värd 16 ass. Det gick 25 denarer på guldmyntet aureus som vägde ca 8 gram. Kopparmynten bestod av sestertius (4 ass), dupondius (2 ass), ass och de mindre vanliga semis och quadrans. Sestertius och dupondius var egentligen gjorda av en kopparlegering, en gulaktig metall kallad orichalcum, som ansågs vara mer värdefull än koppar. Efter alla år så kan det vara mycket svårt att se skillnad på dessa orichalcum och kopparmynt. Vanligen visas kejsaren med strålkrona på dupondius, medan han på as är han barhuvad eller bär lagerkrans. Inskriften SC förekommer på nästan alla kopparmynt och betyder Senatus Consulto, efter senatens beslut.

Romerska myntvalörer efter Augustus myntreform:

Myntvalör	metall	vikt	diameter	värde
aureus	guld	6,5-8 g	19 mm	25 denarer
quinarius	guld	4 g	15 mm	12,5 denarer
denar	silver	2,3-4g	18 mm	16 ass
quinarius	silver	2 g	15 mm	8 ass
sestertius	orichalcum	15-30 g	30 mm	4 ass
dupondius	orichalcum	5-14 g	25 mm	2 ass
as	koppar	5-14 g	25 mm	1 as
semis	orichalcum	3-4 g	18 mm	1/2 as
quadrans	koppar	3 g	15 mm	1/4 as

Benämningar på senare okända romerska valörer:

Myntvalör	diameter
AE1	26- mm
AE2	22-25 mm
AE3	17-21 mm
AE3/4	16-18 mm
AE4	-16 mm

AE förkortning av latinets aes, aeris som betyder koppar eller brons. AE beteckning används då man inte känner till myntvalörens historiska namn. AE3 och AE4 är vanligast förekommande. AE3/4 innebär att storleken på myntet ibland kan vara mindre än AE3 och ibland större än AE4.

Denar
Denaren var under en mycket lång tid huvudmyntet under såväl republiken som under kejsardömet. Det ersattes först på 200-talet av Antoninianus (dubbel denaren). Denaren vägde 3,8 gram och skulle motsvara 16 as om 27,3 gram. Detta ger ett värdeförhållande mellan silver och koppar av 1:112.
1 silver Denar = 16 koppar As

Antoninianus
Antoninianus infördes år 214 och utsattes för en snabb försämring. Efter några årtionden så blev den i det närmaste ett kopparmynt med en vitkoka yta. Myntet fick namnet efter kejsare Antoninus Pius (Cracalla 198-217 e.Kr.). På Antoninianus bär vanligen kejsaren en strålkrona

Sestertius
Sestertius var det största mässingsmyntet. Egentligen gjort av en gulaktig metall kallad orichalcum.
1 Sestertius = 4 koppar As

Dupondius
Dupondius är också ett mässingsmynt. Efter alla år så kan det vara mycket svårt att se skillnad på mässingsmynt och kopparmynt. Oftast har är mässingsmynten gulaktiga medan kopparmynten är rödaktig.
Vanligen visar Dupondius kejsaren med strålkrona medan på As så är han utan eller med lagerkrans.
1 Dupondius = 2 koppar As

As
As är ett kopparmynt. Det gick 16 koppar As på en silver Denar