Om romerska mynt

Den första romerska myntningen ca 500 f.Kr. bestod av mycket primitiva gjutna kopparklumpar (aes rude). På 300-talet f.Kr. användes andra klumpiga kopparmynt (aes signatum) med enkla motiv på t.ex. boskap och fåglar. Dessa avlöstes något senare av gjutna, cirkulära mynt (aes grave). De gjordes i olika valörer som hade olika motiv: AS - Janus, SEMIS - Jupiter, TRIENS - Minerva, QUADRANS - Hercules, SEXTANS - Mercury, UNICA - Roma. På baksidan av dessa fanns det en skeppsstäv.
Denar, C.Maianius 153 f.Kr. Det första romerska silvermyntet, didrachmen, framställdes på 280-talet f.Kr. efter grekisk förebild. På 210-talet f.Kr. kom sedan de första romerska silverdenarerna. Denaren kom att bli huvudmyntet och präglades ända till slutet av 200-talet e.Kr. Silverdenaren vägde ursprungligen ca 4,5 gram och var värd 10 ass (därav värdetecknet X). Mindre vanliga var de andra silvervalörerna, quinaren med värdetecknet V och sestertien med värdetecknet IIS (2 aes semis). På senare mynt från romerska republikens tid (509 – 31 f.Kr.) kan man ofta utläsa namnet på den som förestod myntningen. Från början med symboler eller initialer och senare med myntningsämbetsmannens namn i mer eller mindre förkortat skick. Redan under republiken så är de romerska denarerna mycket enhetliga i storlek och stil. Ofta pryds åtsidan av Roma i hjälm. På frånsidan förekommer ofta tvåspann, fyrspann eller två ryttare (dioskurerna, Castor och Pollux). Inskriften ”ROMA” är namnet på den gudinna som symboliserade romarnas stad. Trots att vi slentrianmässigt talar om ”Romarriket” så kallade romarna själva sin stat som res publica (”den allmänna saken”).
Romerska kejsardömet brukar man räkna från och med kejsare Augustus tid (27 f.Kr. – 14 e.Kr.) till det västromerska rikets fall år 476 e.Kr. Romarriket delades i västrom och östrom efter kejsare Thedosius död år 395 e.Kr. Förutom kejsarnas porträtt så förekommer även många kejserliga familjemedlemmars porträtt på mynten. Kejsarinnor, mödrar, systrar och döttrar fick hederstiteln augusta.
Denar, Trajanus, 116 e.Kr., Rom, Sear II 3151 (var) Under kejsare Augustus tid reformerades myntsystemet. Denaren förblev huvudmyntet men vägde nu under 4 gram och var värd 16 ass. Det gick 25 denarer på guldmyntet aureus som vägde ca 8 gram. Kopparmynten bestod av sestertius (4 ass), dupondius (2 ass), ass och de mindre vanliga semis och quadrans. Sestertius och dupondius var egentligen gjorda av en kopparlegering, en gulaktig metall kallad orichalcum, som ansågs vara mer värdefull än koppar. Efter alla år så kan det vara mycket svårt att se skillnad på dessa orichalcum och kopparmynt. Vanligen visas kejsaren med strålkrona på dupondius, medan han på as är han barhuvad eller bär lagerkrans. Inskriften SC förekommer på nästan alla kopparmynt och betyder Senatus Consulto, efter senatens beslut.

Romerska myntvalörer efter Augustus myntreform:
Myntvalör metall vikt diameter värde
aureus guld 6,5-8 g 19 mm 25 denarer
quinarius guld 4 g 15 mm 12,5 denarer
denar silver 2,3-4g 18 mm 16 ass
quinarius silver 2 g 15 mm 8 ass
sestertius orichalcum 15-30 g 30 mm 4 ass
dupondius orichalcum 5-14 g 25 mm 2 ass
as koppar 5-14 g 25 mm 1 as
semis orichalcum 3-4 g 18 mm 1/2 as
quadrans koppar 3 g 15 mm 1/4 as

År 214 e.Kr. ersattes denaren till stor del av en ny myntvalör, i samlarkretsar kallad antoninianus eller dubbel denar. Den utsattes för en snabb försämring av silverhalten. Efter några årtionden så blev den i det närmaste ett kopparmynt med en vitkokad yta. Myntet fick namnet efter kejsare Marcus Aurelius Antoninus, vanligen kallad Caracalla (198-217 e.Kr.). Till skillnad från denaren så bär kejsaren en strålkrona på antoninianus. Kejsarinnan har en halvmåne under porträttet på antoninianusmynten.
Billon Antoninian, Maximianus, 292-295 e.Kr., Heraclea, Sear I 3611 Under Aurelianus regering (270-275 e.Kr.-) infördes nya mynt. Den vanliga inskriften ”XXI” har föreslagits betyda att myntet innehöll 1 del silver på 20 delar koppar (1:20). Myntsystemet reorganiserades år 294 e.Kr. under Diocletianus. Då infördes ett mynt som i samlarkretsar kallas för follis eller nummus. Till en början kunde dessa väga 10 gram och hade en diameter på upp till 30 mm. Inflationen gjorde att follis snabbt minskade i storlek.
De olika myntvalörerna under kejsartiden kan vara förbryllande, men om man jämför med vad som har hänt inom det svenska myntväsendet de senaste 500 åren, känns det kanske inte så konstigt. Det kan vara bra att känna till att AU (Aurum) = guld, AR (Argentum) = silver och AE (Aes) = Koppar och kopparlegeringar (Brons är koppar legerat med tenn). En vanligt förekommande benämning på mynt är billon, där koppar halten är högre än silverhalten (dvs. myntet innehåller mindre än 50 % silver). Ibland sjönk silverhalten i billon till mindre än 5 %. Vi vet väldigt lite om myntsystemet, värde, valörer och faktiska benämningar på mynten under den sena romartiden. Man klassificerar nu dessa mynt helt enkelt efter storleken. Vid den här tiden har också kejsarbilden på mynten blivit mer idealiserad och mindre porträttlik.

Benämningar på senare okända romerska valörer:
Myntvalör diameter
AE1 26- mm
AE2 22-25 mm
AE3 17-21 mm
AE3/4 16-18 mm
AE4 -16 mm


AE förkortning av latinets aes, aeris som betyder koppar eller brons. AE beteckning används då man inte känner till myntvalörens historiska namn. AE3 och AE4 är vanligast förekommande. AE3/4 innebär att storleken på myntet ibland kan vara mindre än AE3 och ibland större än AE4.

De vanligaste mynten under den romerska kejsaretiden:

Denar, NERVA, 96 e.Kr.
Denar
Denaren var under en mycket lång tid huvudmyntet under såväl republiken som under kejsardömet. Det ersattes först på 200-talet av Antoninianus (dubbel denaren). Denaren vägde 3,8 gram och skulle motsvara 16 as om 27,3 gram. Detta ger ett värdeförhållande mellan silver och koppar av 1:112.
1 silver Denar = 16 koppar As

Antoninian, Philip I, 244-249 e.Kr.
Antoninianus
Antoninianus infördes år 214 och utsattes för en snabb försämring. Efter några årtionden så blev den i det närmaste ett kopparmynt med en vitkoka yta. Myntet fick namnet efter kejsare Antoninus Pius (Cracalla 198-217 e.Kr.). På Antoninianus bär vanligen kejsaren en strålkrona

Sestertius, COMMODVS 177-192 e.Kr
Sestertius
Sestertius var det största mässingsmyntet. Egentligen gjort av en gulaktig metall kallad orichalcum.
1 Sestertius = 4 koppar As

Dupondius, Trajanus Decius, 249-251 e.Kr.
Dupondius
Dupondius är också ett mässingsmynt. Efter alla år så kan det vara mycket svårt att se skillnad på mässingsmynt och kopparmynt. Oftast har är mässingsmynten gulaktiga medan kopparmynten är rödaktig.
Vanligen visar Dupondius kejsaren med strålkrona medan på As så är han utan eller med lagerkrans.
1 Dupondius = 2 koppar As

As, Caligula 37-38 f.Kr
As
As är ett kopparmynt. Det gick 16 koppar As på en silver Denar


Senast Uppdaterad: 2008-09-30                Copyright © 2004-2008             http://www.tonysmynt.se/