Mynträkning Den svenska mynträkningen kan kännas komplicerad och det har den nog också varit många gånger. Nuvarande mynträkning baserat på decimalsystemet (1 krona = 100 öre) har vi haft sedan myntreformen 1873.
Mynträkningen har fram till myntreformen 1777 baserats på den medeltida viktbaserade mynträkning där 1 mark silver vägde ungefär 210 gram. Det var realisationsförordningen från den 27 november 1776 som avskaffade räkningen i mark, öre och penningar liksom daler sm och daler km.
Här är en mycket kort sammanfattning av hur den svenska mynträkningen har sett ut under årens lopp:
| Årtal | Mynträkning | Kommentarer |
| 1000-1777 | 1 mark = 8 öre = 24 örtugar = 192 penningar 1 öre = 3 örtugar 1 örtug = 8 penningar (1 fyrk = 1/2 örtug = 4 penningar) 1 dukat = 2 riksdaler 1 (riks)daler = ? mark 1 daler sm = 3 daler km (från 1665) |
I Svealand gick det 192 penningar på en mark, medan det gick 384 penningar på en mark i Götaland.
Mark var från början enbart ett räknebegrepp (och viktenhet) och myntades först 1536.
Öre var också en räkneenhet fram till 1522 då det präglades första gången. Örtugen myntades på 1370-talet. Förhållandet mellan daler och mark varierade kraftigt under 1500 till 1700-talet. |
| 1777-1855 | 1 riksdaler = 48 skillingar 1 skilling = 12 runstycken |
1777 genomfördes en myntreform. Den komplicerade räkningen i mark och daler sm och km övergavs.
Silvermyntfot infördes och riksdalern blev huvudmyntet. Ett runstycke är benämningen på 1 öre kopparmynt (senare på 1/12 skilling). |
| 1855-1873 | 1 riksdaler specie = 4 riksdaler riksmynt 1 riksdaler riksmynt = 100 öre | Specie används för att beteckna den präglade riksdaler-silvermyntet i motsats till sedlarna i riksdalervalör. |
| 1873 | 1 krona = 100 öre | Nuvarande mynträkning |
Hans Högman har gjort en mycket bra sammanställning av vårt gamla myntsystem.
Tillbaka till startsidan.